Genvägar
Du tror att du är poetisk, men du har fel.
Jag är hemma igen. Efter två härliga veckor på havet med Astrid Finne är jag tillbaka på torra land, och det känns skönt. Allt är så litet på Astrid, och man känner verkligen att det inte finns nått ställe där man kan vara ifred på. Det är både tråkigt och underbart att vara tillbaka hemma i min tysta och idylliska vrå.
Under seglingens gång hände massvis av förunderliga saker:
Vi har fått erfara att Halmstad centrum är Sveriges näst farligaste plats (om någon vet vilket det farligaste stället är, får min gärna informera mig, jag chansar på Malmgrens^^)
Jag har vart hemma hos Viktor och missbrukat hans gästvänlighet.
Sanna har satt i gång brandalarmet
Jag har släpat världens tungaste väska genom hela Karlskrona
Omusikaliska gatumusikanter har tillägnat "You´re beautiful" till mig
Obeskrivliga Flodabor kallar mig numera "mamma" och har lovat att skicka grattis sms till mig på morsdag.
Jag har blivit anmäld för antastning
och mycket, mycket mer. Men nu är det natt och jag är så trött att jag tror att jag snart kommer krivera.
Idag har jag suttit hemma och sett hela 4de säsongen av sex and the city. Någon bytte bateriet i brandvarnaren, och testade sedan om den funkade, vilket resulterade i att när jag hörde brandalarmet tjuta så flög jag upp ur soffan för att springa och stänga av gasolen... Sen ringde amanda och Linda och tvingade med mig på cykeltur. Jag har vart med Henrik, Lisen och compani vid konferenstälten och lyssnat på en kille som berättat om hur han blev kristen, men vi misstänker att han berätta om när han kom ut ur garderoben... Sen träffade jag Sara och vi gick på en kvällspromenad. Fick syn på Ebba som skulle iväg som scoutledare på ett läger. Hur människan orkar åka iväg nu igen (vi kom ju trotts allt hem igår från astrid) kan jag för mitt liv inte förstå...
God natt!