Dagens I-landsproblem

Som alla andra tonåringar så försöker jag vara så där äckligt självständig, och precis som alla andra tonåringar så anser jag migsjälv vara väldigt speciell på grund av den egenskapen.
Men jag vill inte vara självständig längre. Jag vill att någon kommer in i mitt liv, ser sig runt och berättar för mig hur allting skall göras. "Nu skall du äta mat, Carolin" "Nu skall du gå till skolan, Carolin" "Nu ska du sova, Carolin" "Nu skall du träna, Carolin". Tänk om det var så enkelt. Bara gå tillbaka till de primitiva vanor som jag tror vi egentligen är skapta för. Sova, äta, toalettbesök, skola, träna, kolla på MTV (jag kallar det forskning i populärkulturen...)

Nej, jag vill ha någon som räddar mig!
Jag vill ha någon på en vit springare som räddar mig från vardagstråket och tar med mig på äventyr! Någon som får mig att glömma allt som har med körkortsteori och ansvar att göra!
Är du bra på att hitta på äventyr så hör av dig så kan du få rädda mig :)