Förlåt<3
Jag är som ett litet barn just nu, och jag ber alla andra att ordna upp mitt liv medans jag själv gömmer mig under ett täcke. Förlåt för det, men jag kan inte hjälpa det. Jag ser inte felen jag gör och smärtan jag skapar förens jag redan orsakat dem. förlåt för det
Jag försöker, det gör jag, men jag är dum i huvet just nu, och inser inte att jag bara gör era liv värre. Förlåt för det
Jag vill inte vara sån här, men det bara blir så.
Förlåt, jag skall bättra mig (skånsk accent)
Jag försöker, det gör jag, men jag är dum i huvet just nu, och inser inte att jag bara gör era liv värre. Förlåt för det
Jag vill inte vara sån här, men det bara blir så.
Förlåt, jag skall bättra mig (skånsk accent)
Alla älskar Alice.
Jag: jag är jätterädd för grejen på fredag.
Alice: jag följer med dig.
Jag älskar nog dig, för man behöver inte be dig om saker, du bara är där. <3
Alice: jag följer med dig.
Jag älskar nog dig, för man behöver inte be dig om saker, du bara är där. <3
Jag viste inte vad jag skulle säga
Helgen har varit kul. Påskfest hos Emelie i lördags och tjejmiddag hos sofie igår. Idag mår jag dåligt=)
jag och Gabbi har vart ute och tagit kort och sen gick vi hem till MM o sen spelade jag gabbi jessi isabelle o viktor monopol och sen tittade vi på scaery movie 3.
jag och Gabbi har vart ute och tagit kort och sen gick vi hem till MM o sen spelade jag gabbi jessi isabelle o viktor monopol och sen tittade vi på scaery movie 3.
Jag har aldrig slutat älska dig.
Du säger att du inte ville träffa mig för att du var rädd för att någonting kunde gå fel, men jag tror det hade nog ändå varit bättre om det gått brutalt fel än så som det blev, för även om det hade gått åt helvete så hade jag ju vetat att du i alla fall försökte. men jag klandrar dig inte, det gör jag verkligen inte. Jag om någon vet hur fördjävlig och krånglig jag kan vara. jag vill inte ge dig dåligt samvete, eller skylla massa saker på dig, jag vill bara säga hur det känns, för vi kan ju åtminstone vara ärliga mot varandra.
Jag vet att du gjort samma för mig. Jag vet att jag behövt dig så har du alltid vart där, och kanske var det därför jag reagerade starkast på att även du försvann när det krisade, för det är ju så. de som står närmast får alltd mest skit på sig och det är dem man blir mest arga på när de gör något man själv anser är fel. Med det menar jag inte att det du gjorde var fel, det beror på hur man ser det.
Du är på allvar min bästa vän, och jag skulle fortfarande göra vad som helst för dig, och om det inte känns så så får du säga till.
jag kännde mig lixom inte hel när inte du va här.
www.Saraeinald.blogg.se
Jag vet att du gjort samma för mig. Jag vet att jag behövt dig så har du alltid vart där, och kanske var det därför jag reagerade starkast på att även du försvann när det krisade, för det är ju så. de som står närmast får alltd mest skit på sig och det är dem man blir mest arga på när de gör något man själv anser är fel. Med det menar jag inte att det du gjorde var fel, det beror på hur man ser det.
Du är på allvar min bästa vän, och jag skulle fortfarande göra vad som helst för dig, och om det inte känns så så får du säga till.
jag kännde mig lixom inte hel när inte du va här.
www.Saraeinald.blogg.se
Pollenalergi och skavande linser.
Idag är ett virrer. Lyckligtvis kommer inte dessa dagar lika ofta längre, men de kommer.
Jag känner mig som en liten tös. Jag är okapabel att klara mig själv, och egentligen vill jag bara krypa upp i mamma eller pappas knä och säga "rädda mig, fixa allting". det är nog därför jag är som jag är mot dig. det är därför jag kryper så nära dig som möjligt om jag har chansen, och håller kvar din hand lite extra länge. Det är därför jag tjatat om saken som du så bestämmt säger nej till. Egentligen var det bara ett skämt, men när du sa att "vad ska jag göra där? Jag kommer ju bara bli ett påhäng" så insåg jag nog hur skönt det skulle vara att ha dig där, för jag litar inte på nån just nu. Kanske inte på dig heller, men just nu är du min stabila punkt, varesig du vill eller inte.
Ja, jag är en liten flicka. Ibland är jag jätteglad och jättespralig, för att sekunden senare nästan dö och vara förbannad på allting. Det går upp och ner. det värsta är småsakerna, som det där med cigaretten förut, förlåt för det. jag hatar att jag blir så satans irriterad för sånt som jag inte ens har rätt att bli arg för. Fan.
Egentligen har jag INGEN rätt att blir arg på dig för någonting, men det blir jag ändå, och jag blir extra arg bara för att jag inte får. Fan.
När jag behövde alla som mest, så fanns ingen där. ja, ingen utom du förstås. men du var bara där på halvtid, du var bara där när jag ringde dig. Åh gud, vad jag önskade att du ibland hade ringt mig. Bara sagt "hey babe, skulle bara kolla läget. Så att du lever och har det bra". kanske gjorde du det nångång, men jag önskar att du gjort det oftare. det är ju försent att säga det nu, men jag måste få det ur mig, jag måste få det att rinna av mig, precis som allting rinner av dig.
Nu för tiden är det fortfarande ingen som ringer. För det mesta får jag inte höra dåliga bortförlaringar längre när jag själv ringer, så jag får väl räkna det som ett plus, även om det känns sjukt. Hur kan man lämna någon när personen mår som värst? Varför gjorde ni så? jag fattade aldrig vad jag gjort för fel, jag fattar inte.
Det är därför jag säger det här en sista gång. Ska ni vara där och stöta mig så får ni göra det på allvar. jag vill inte ha nått jävla amatörstöttande, för i sånna fall får det va. Då vill jag att du/ni ringer till mig och säger det. "Carolin, jag pallar inte mer. Du är för krävande, ring när du lugnat ner dig" det är lugnt. du får säga så, men försvinn inte bara, låt mig veta att du inte vill veta av mig.
Ska det va, så ska det va. Man kan ringa mig ibland. Man kan fråga hur jag har det, eller varför inte föreslå att vi hittar på något så jag kan glömma allt runt omkring. Man får ju göra det om man vill. Jag behöver det verkligen. Just nu gör jag allt för att känna mig verklig. Jag sover ingenting, för då känner jag att jag lever. Jag äter ingenting, för hungern påminner mig om att jag fortfarande finns och jag tränar tills jag inte kan andas, för då vet jag ju att jag i alla fall fortfarande gör det. Andas, alltså. Vad jag behöver mer är något annat att tänka på. Jag behöver hitta på nya spännande saker, för jag behöver tänka på något annat. Jag kräver inte att någon ska... eller jo, vänta det gör jag. Jag kräver att ni som kallar er mina riktiga vänner och ni som påstår att ni bryr er, jag KRÄVER att ni hjälper mig nu. jag KRÄVER att ni ringer mig och lyssnar på mig när jag gråter i en halvtimme i sträck och jag KRÄVER att ni gör saker med mig. det kan bara vara en promenad eller ett erbjudande om att titta på film, Jag är inte så kräsen. förlåt, men nu räcker det. Jag klarar inte av situationen som den är just nu. Allvarligt.
Jag känner mig som en liten tös. Jag är okapabel att klara mig själv, och egentligen vill jag bara krypa upp i mamma eller pappas knä och säga "rädda mig, fixa allting". det är nog därför jag är som jag är mot dig. det är därför jag kryper så nära dig som möjligt om jag har chansen, och håller kvar din hand lite extra länge. Det är därför jag tjatat om saken som du så bestämmt säger nej till. Egentligen var det bara ett skämt, men när du sa att "vad ska jag göra där? Jag kommer ju bara bli ett påhäng" så insåg jag nog hur skönt det skulle vara att ha dig där, för jag litar inte på nån just nu. Kanske inte på dig heller, men just nu är du min stabila punkt, varesig du vill eller inte.
Ja, jag är en liten flicka. Ibland är jag jätteglad och jättespralig, för att sekunden senare nästan dö och vara förbannad på allting. Det går upp och ner. det värsta är småsakerna, som det där med cigaretten förut, förlåt för det. jag hatar att jag blir så satans irriterad för sånt som jag inte ens har rätt att bli arg för. Fan.
Egentligen har jag INGEN rätt att blir arg på dig för någonting, men det blir jag ändå, och jag blir extra arg bara för att jag inte får. Fan.
När jag behövde alla som mest, så fanns ingen där. ja, ingen utom du förstås. men du var bara där på halvtid, du var bara där när jag ringde dig. Åh gud, vad jag önskade att du ibland hade ringt mig. Bara sagt "hey babe, skulle bara kolla läget. Så att du lever och har det bra". kanske gjorde du det nångång, men jag önskar att du gjort det oftare. det är ju försent att säga det nu, men jag måste få det ur mig, jag måste få det att rinna av mig, precis som allting rinner av dig.
Nu för tiden är det fortfarande ingen som ringer. För det mesta får jag inte höra dåliga bortförlaringar längre när jag själv ringer, så jag får väl räkna det som ett plus, även om det känns sjukt. Hur kan man lämna någon när personen mår som värst? Varför gjorde ni så? jag fattade aldrig vad jag gjort för fel, jag fattar inte.
Det är därför jag säger det här en sista gång. Ska ni vara där och stöta mig så får ni göra det på allvar. jag vill inte ha nått jävla amatörstöttande, för i sånna fall får det va. Då vill jag att du/ni ringer till mig och säger det. "Carolin, jag pallar inte mer. Du är för krävande, ring när du lugnat ner dig" det är lugnt. du får säga så, men försvinn inte bara, låt mig veta att du inte vill veta av mig.
Ska det va, så ska det va. Man kan ringa mig ibland. Man kan fråga hur jag har det, eller varför inte föreslå att vi hittar på något så jag kan glömma allt runt omkring. Man får ju göra det om man vill. Jag behöver det verkligen. Just nu gör jag allt för att känna mig verklig. Jag sover ingenting, för då känner jag att jag lever. Jag äter ingenting, för hungern påminner mig om att jag fortfarande finns och jag tränar tills jag inte kan andas, för då vet jag ju att jag i alla fall fortfarande gör det. Andas, alltså. Vad jag behöver mer är något annat att tänka på. Jag behöver hitta på nya spännande saker, för jag behöver tänka på något annat. Jag kräver inte att någon ska... eller jo, vänta det gör jag. Jag kräver att ni som kallar er mina riktiga vänner och ni som påstår att ni bryr er, jag KRÄVER att ni hjälper mig nu. jag KRÄVER att ni ringer mig och lyssnar på mig när jag gråter i en halvtimme i sträck och jag KRÄVER att ni gör saker med mig. det kan bara vara en promenad eller ett erbjudande om att titta på film, Jag är inte så kräsen. förlåt, men nu räcker det. Jag klarar inte av situationen som den är just nu. Allvarligt.
Morgon
Idag vaknade jag med jobbigt halsont, och massa sms från Matthias, hoppas han förstår hur det känns nu :P
Tog en tidigare buss för att samtala med emelie, mys.
Nu sitter jag i skolan och väntar på att lektionen ska börja. ork. Allt ät väldigt tärande.
Tog en tidigare buss för att samtala med emelie, mys.
Nu sitter jag i skolan och väntar på att lektionen ska börja. ork. Allt ät väldigt tärande.
Sjukt.
Idag skojade någon om dig, och jag blev förbannad. det var bara ett harmlöst skämt, men det knep lixom till i magen och jag vill spy ångest. jag skrattade ändå, skrattade jättehögt och jättelänge. det var ju bara på skämt, men det var inget kul.
Säg aldrig så igen, det gör ont i mig än. Jag ville verkligen va din vän.
jag vet att du gjort mycket för mig, det vet jag, och du ska bara veta hur mycket jag uppskattar det, men jag vill bara säga det här nu för jag vill få det ur mig.
När jag mådde som värst ringde du inte mig en enda gång. Jag försökte ringa dig, men du sa att du hade massa saker att göra och jag dog lite mer varje gång för det gjorde så jävla ont, för det var bara dig jag ville vara med. Efteråt sa du att du trode att jag ville vara ensam, men hur kunde du veta det när du aldrig frågade?
Idag höll jag på att dö igen, och du va inte på rätt humör. det gör ingenting, eller jo det gör det, men alla får vara som de vill. jag ville bara säga att jag alltid har orkat med dig. jag har suttit och lyssnat på dig när jag själv bara velat explodera av ångest, men jag har varit tyst för jag anser att dina problem är vikigare. jag har gått hem till dig när jag varit sjuk och minns du gången jag gick till dig i snöstorm och hämtade dig och drog med dig till markus och sen satt utanför honom i vad som kändes som en timma och frös och väntade på dig? ja, jag har alltid lyssnat på dig och alltid brytt mig om dig, även fast jag inte haft tid eller ork eller lust.
jag tror jag dog idag, jag hade verkligen behövt dig där. Det spelar ingen roll nu, men jag säger det ändå.
När jag mådde som värst ringde du inte mig en enda gång. Jag försökte ringa dig, men du sa att du hade massa saker att göra och jag dog lite mer varje gång för det gjorde så jävla ont, för det var bara dig jag ville vara med. Efteråt sa du att du trode att jag ville vara ensam, men hur kunde du veta det när du aldrig frågade?
Idag höll jag på att dö igen, och du va inte på rätt humör. det gör ingenting, eller jo det gör det, men alla får vara som de vill. jag ville bara säga att jag alltid har orkat med dig. jag har suttit och lyssnat på dig när jag själv bara velat explodera av ångest, men jag har varit tyst för jag anser att dina problem är vikigare. jag har gått hem till dig när jag varit sjuk och minns du gången jag gick till dig i snöstorm och hämtade dig och drog med dig till markus och sen satt utanför honom i vad som kändes som en timma och frös och väntade på dig? ja, jag har alltid lyssnat på dig och alltid brytt mig om dig, även fast jag inte haft tid eller ork eller lust.
jag tror jag dog idag, jag hade verkligen behövt dig där. Det spelar ingen roll nu, men jag säger det ändå.
Partey (mitt och Johannas favorit ord)
Igår skulle jag åkt till Frölunda på fest med Phoenix och Sandra, men på kvällen fann jag mig i Mark (haha, det är där Lynnevi ligger, Sara och Amanda!) med Jennifer. Vi åkte dock därifrån rätt tidigt, med tjugo i elva bussen, och bussen förtjänar ett plus för att det var en partybuss. Alla satt och drack öl och busschafören satte på radion på högsta volym. Det fanns en toalett också, vilket var jättebra för jag höll på att kissa på mig, så det första jag gjorde var att springa in på den. När jag kom ut igen satt Jennifer och pratade med någon karl som skulle ut på krogen med sina vänner. Han föreslog att jag och jennifer skulle följa med, men jennifer banga så jag blev helt själv. Åkte dock hem tidigt. jag <3 träffa nya konstiga människor...
Allvarligt
Du är nog dum i huvet på allvar. Du fattar ingenting och jag orkar inte med dig mer, gå hem.
En dag skall alla få veta att jag lever.
Sitter och har data. Någon nytta gör jag inte. sitter och pratar med sandra och johanna på msn, och vi sitter bredvid varandra. Fan.
det blev en bra kväll igår. Satt och kollade på film och mös. Tog töntiga men ack så roliga kort. drack cola. Pratade inte så mycket, men kanske behövdes det inte.Jag vill i alla fall säga tack, för att du tog hand om mig. I natt ville jag bara vara jätteliten,och du lät mig vara det. äkta tjejfilmer och massa skratt. jag vet att du hatar att folk sover hos dig, men du släpte ändå in mig, och det uppskattar jag otroligt mycket. tack.
Matthias Simensen (Pål eller) jag måste prata med dig, och du är en tönt som inte svarar, så jag skriver det här, för då kanske du reagarar. Man vet ju inte. svara nu.
det blev en bra kväll igår. Satt och kollade på film och mös. Tog töntiga men ack så roliga kort. drack cola. Pratade inte så mycket, men kanske behövdes det inte.Jag vill i alla fall säga tack, för att du tog hand om mig. I natt ville jag bara vara jätteliten,och du lät mig vara det. äkta tjejfilmer och massa skratt. jag vet att du hatar att folk sover hos dig, men du släpte ändå in mig, och det uppskattar jag otroligt mycket. tack.
Matthias Simensen (Pål eller) jag måste prata med dig, och du är en tönt som inte svarar, så jag skriver det här, för då kanske du reagarar. Man vet ju inte. svara nu.
Allt var lite nytt
Sitter hemma hos Sara. Hon duschar och jag gömmer mig under ett stort duntäcke. Det känns skönt att inte vara själv, ikväll är ingen bra kväll.
Idag hade jag utveckligssamtal. När jag kom in var Essa tvungen att säga "Ja, idag är det den 12/3" jättetydligt. Som om jag inte redan visste det. Årets värsta dag, men tyvärr också min namnsdag. Min, Sara, Idas och kronprinsessans. Grattis till oss.
Sen tvingade jag och Sandra Matthias att ha utvecklingsamtal han med. Vi fick bära bort honom till dörren, men Sandra pallade inte hala vägen, så jag fick släpa honom den sista biten. Jag är ninja!
Efter det åkte jag, Sandra och Jennifer in till stan till SATS. Jag beställde tid för kost/träningssamtal och Sandra fick information om att bli medlem. Skit bra, ju fler vi blir, desto roligae blir träningen! =)
Buss hem med Sara, vi hade mycket att prata om. För mycket, så kanske var det tur att även kvällen ska spenderas med henne. Förut gick vi hem till Isabelle och satt och filosoferade med henne och Mary Anne. Men det blev bara en snabbis.
Sitter och läser gammla inlägg på bloggen. första inlägget för året är fan läskigt. Jag visste ingenting om någonting. det gör jag inte nu heller kanske, men jag känner mig tusen år äldre...
Jag fattar fortfarande inte vad det är du menar med "saker du sagt" och jag vill veta. Om det är om det jag sa vid bussen så kan jag ta vara på mig själv. Hormonspöket härjar fortfarande, det var därför jag sa så. Jag ska aldrig säga så igen, det var töntigt sagt. Du nämnde även en text/sång/dikt. Jag fattar inte vilken, förklara, och sluta vara så hatisk till att svara på sms...
Sen vill jag bara säga att jag försöker göra allt bra igen. Som idag, jag försökte undvika dig hela dagen, för jag tror att du mår bättre om jag håller mig borta, det är så jag tolkar det du säger i alla fall, även fast du inte erkänner det. Kanske är det bättre så? Vem vet? Så jag försöker, men jag misslyckades sen ändå. Fan. Jag vill att vi ska kunna vara vänner, men om du inte tror att vi klarar det, så gör vi som du vill, det är du som bestämmer. Som sagt, det är så jag tolkar det du säger. För den där grejen du sa att vi alltid gör när vi träffas... jag tolkar även det, och jag tar det som att du tycker jag är för... mycket, right? För... på? Det är mest ett skämt, jag kan sluta. Men om du säger det för att du tror att jag har några problem med det ("saker jag sagt") så är det lugnt. jag klarar mig alltid, och som sagt det var hormonspöket. Jag tycker väl bara att det är trevligt att språkas vid ibland... men jag fattar inte så mycket av dig. Du måste nog förklara endel. annars kan nog alla gå hem.
Idag hade jag utveckligssamtal. När jag kom in var Essa tvungen att säga "Ja, idag är det den 12/3" jättetydligt. Som om jag inte redan visste det. Årets värsta dag, men tyvärr också min namnsdag. Min, Sara, Idas och kronprinsessans. Grattis till oss.
Sen tvingade jag och Sandra Matthias att ha utvecklingsamtal han med. Vi fick bära bort honom till dörren, men Sandra pallade inte hala vägen, så jag fick släpa honom den sista biten. Jag är ninja!
Efter det åkte jag, Sandra och Jennifer in till stan till SATS. Jag beställde tid för kost/träningssamtal och Sandra fick information om att bli medlem. Skit bra, ju fler vi blir, desto roligae blir träningen! =)
Buss hem med Sara, vi hade mycket att prata om. För mycket, så kanske var det tur att även kvällen ska spenderas med henne. Förut gick vi hem till Isabelle och satt och filosoferade med henne och Mary Anne. Men det blev bara en snabbis.
Sitter och läser gammla inlägg på bloggen. första inlägget för året är fan läskigt. Jag visste ingenting om någonting. det gör jag inte nu heller kanske, men jag känner mig tusen år äldre...
Jag fattar fortfarande inte vad det är du menar med "saker du sagt" och jag vill veta. Om det är om det jag sa vid bussen så kan jag ta vara på mig själv. Hormonspöket härjar fortfarande, det var därför jag sa så. Jag ska aldrig säga så igen, det var töntigt sagt. Du nämnde även en text/sång/dikt. Jag fattar inte vilken, förklara, och sluta vara så hatisk till att svara på sms...
Sen vill jag bara säga att jag försöker göra allt bra igen. Som idag, jag försökte undvika dig hela dagen, för jag tror att du mår bättre om jag håller mig borta, det är så jag tolkar det du säger i alla fall, även fast du inte erkänner det. Kanske är det bättre så? Vem vet? Så jag försöker, men jag misslyckades sen ändå. Fan. Jag vill att vi ska kunna vara vänner, men om du inte tror att vi klarar det, så gör vi som du vill, det är du som bestämmer. Som sagt, det är så jag tolkar det du säger. För den där grejen du sa att vi alltid gör när vi träffas... jag tolkar även det, och jag tar det som att du tycker jag är för... mycket, right? För... på? Det är mest ett skämt, jag kan sluta. Men om du säger det för att du tror att jag har några problem med det ("saker jag sagt") så är det lugnt. jag klarar mig alltid, och som sagt det var hormonspöket. Jag tycker väl bara att det är trevligt att språkas vid ibland... men jag fattar inte så mycket av dig. Du måste nog förklara endel. annars kan nog alla gå hem.
En penna på scen
Jag vill inte vara själv idag.
Snälla lämna mig inte ensam.
Jag vill inte vakna upp idag,
och inse att allt är bra
Att det är bra på skämt,
för så är det nästan jämt
just nu.
Jag vill inte höra att det som inte dödar härdar
För det är inte sant
det känns som om en liten del av mig
slits bort för varje dag som går
För tiden läker inte alla sår
Jag vill inte vara stor och stark,
hur fan gör man då?
Hur lever man livet
under kalla gråa dar?
Snälla lämna mig inte ensam.
Jag vill inte vakna upp idag,
och inse att allt är bra
Att det är bra på skämt,
för så är det nästan jämt
just nu.
Jag vill inte höra att det som inte dödar härdar
För det är inte sant
det känns som om en liten del av mig
slits bort för varje dag som går
För tiden läker inte alla sår
Jag vill inte vara stor och stark,
hur fan gör man då?
Hur lever man livet
under kalla gråa dar?
Disträ
Hur förklarar man för någon som finns där och försöker hjälpa, att han eller hon inte gör nog? Att denne någons tappra försök inte hjälper alls. Hur gör man?
Skal
Vi traskar. Det regnar, men vi traskar på. Min telefon ringer, och jag svarar.
han låtsas som ingenting, som om allting är som vanligt. vad gör du, hur är läget? Jag svarar kort, argt, försöker behärska mig.
Han: Är du arg?
jag brister. Klart som fan jag är arg! Jag är förbannad! Du har svikit mig, oss och framförallt henne. Hon. Den vackraste flickan i hela världen, hon, som jag skulle kunna dö för. Du har sårat det finaste i världen. jag skriker, alla på hela öarna kan höra mig, men jag skriker.
Han: Förlåt.
Du fattar inte, fattar inte. Ett förlåt kommer inte göra det bra. Jag litade på dig, du var min vän. Jag ville ju bara skydda dig. JAG VILLE JU BARA SKYDDA DIG, FÖR FAN. JAG VILLE JU BARA HJÄLPA DIG, DIN JÄVEL. Du har förstört mitt förtroende för dig, jag vet inte om jag kan lita på dig någonsin igen, och du har förstört henne. HUR I HELVETE KAN DU GÖRA SÅ?
Han: Men jag fattar inte vad jag gjort. Förklara, snälla.
Du fattar inte? DU FATTAR INTE? Alla fattar utan du, och du gör det med. sluta förtränga. sluta ljug. jag klara inte av mer lögner, inte från dig, inte från någon. Jag vill inte mer. jag lägger på nu.
Vi fortsätter gå. Skriker. Skriker så att hela jävla öarna kan höra oss, vi bryr oss inte. Ingenting spelar längre någon roll. Du säger att du vill dö, och jag slår till dig. Hårt, hårdare än jag hade tänkt. Du tittar förvånat på mig och jag drar dig så nära mig som möjligt och jag kramar dig så hårt jag kan och vi gråter. Äntligen kommer tårarna. Vi ska överleva, det gör vi alltid.
han låtsas som ingenting, som om allting är som vanligt. vad gör du, hur är läget? Jag svarar kort, argt, försöker behärska mig.
Han: Är du arg?
jag brister. Klart som fan jag är arg! Jag är förbannad! Du har svikit mig, oss och framförallt henne. Hon. Den vackraste flickan i hela världen, hon, som jag skulle kunna dö för. Du har sårat det finaste i världen. jag skriker, alla på hela öarna kan höra mig, men jag skriker.
Han: Förlåt.
Du fattar inte, fattar inte. Ett förlåt kommer inte göra det bra. Jag litade på dig, du var min vän. Jag ville ju bara skydda dig. JAG VILLE JU BARA SKYDDA DIG, FÖR FAN. JAG VILLE JU BARA HJÄLPA DIG, DIN JÄVEL. Du har förstört mitt förtroende för dig, jag vet inte om jag kan lita på dig någonsin igen, och du har förstört henne. HUR I HELVETE KAN DU GÖRA SÅ?
Han: Men jag fattar inte vad jag gjort. Förklara, snälla.
Du fattar inte? DU FATTAR INTE? Alla fattar utan du, och du gör det med. sluta förtränga. sluta ljug. jag klara inte av mer lögner, inte från dig, inte från någon. Jag vill inte mer. jag lägger på nu.
Vi fortsätter gå. Skriker. Skriker så att hela jävla öarna kan höra oss, vi bryr oss inte. Ingenting spelar längre någon roll. Du säger att du vill dö, och jag slår till dig. Hårt, hårdare än jag hade tänkt. Du tittar förvånat på mig och jag drar dig så nära mig som möjligt och jag kramar dig så hårt jag kan och vi gråter. Äntligen kommer tårarna. Vi ska överleva, det gör vi alltid.
En penna på scen
Snälla du,
stanna här
och lyssna lite på mig
Jag har något jag vill säga dig,
men du vill inte höra på mig
Du är allt jag har
Jag vill ge dig det jag har kvar
200 spänn och ett paket cigaretter
Jag vill spendera allt på dig
men då måste du spendera
lite tid med mig
lite tid med mig
Det är allt jag begär,
allt jag kräver,
att du är en liten stund hos mig
Jag ger dig allt jag har,
om du bara ger mig... dig.
Har försökt att förstå mig på dig
men har insett att det inte går
Du har ett skal,
precis som jag
men jag släpper in dig ibland,
dig får jag inte ens komma i närheten av.
Vill bara att du ska se på mig
med samma blick som förr,
men när du gör det så dör jag
för den betyder inte längre samma sak
Trots det så vill jag bara ha dig här,
och köpa hela världen till dig.
200 spänn och ett paket cigaretter
Jag vill spendera allt på dig
men då måste du spendera
lite tid med mig
lite tid med mig
Det är allt jag begär,
allt jag kräver,
att du är en liten stund hos mig
Jag ger dig allt jag har,
om du bara ger mig... dig.
200 spänn och ett paket cigaretter
Jag vill spendera allt på dig
men då måste du spendera
lite tid med mig
lite tid med mig
Det är allt jag begär,
allt jag kräver,
att du är en liten stund hos mig
Jag ger dig allt jag har,
om du bara ger mig... dig.
och om du nångång kanske vaknar ur din dvala
Kanske ser på mig
och vet att jag är rätt för dig
vet att jag är bra för dig
och för smart för dig, ooh
Ja, om du nångång vaknar upp och inser ditt fel
så finns jag här, och tragiskt nog så väntar jag på dig.
200 spänn och ett paket cigaretter,
jag delar det med dig
om du bara delar en dag till med mig
stanna här
och lyssna lite på mig
Jag har något jag vill säga dig,
men du vill inte höra på mig
Du är allt jag har
Jag vill ge dig det jag har kvar
200 spänn och ett paket cigaretter
Jag vill spendera allt på dig
men då måste du spendera
lite tid med mig
lite tid med mig
Det är allt jag begär,
allt jag kräver,
att du är en liten stund hos mig
Jag ger dig allt jag har,
om du bara ger mig... dig.
Har försökt att förstå mig på dig
men har insett att det inte går
Du har ett skal,
precis som jag
men jag släpper in dig ibland,
dig får jag inte ens komma i närheten av.
Vill bara att du ska se på mig
med samma blick som förr,
men när du gör det så dör jag
för den betyder inte längre samma sak
Trots det så vill jag bara ha dig här,
och köpa hela världen till dig.
200 spänn och ett paket cigaretter
Jag vill spendera allt på dig
men då måste du spendera
lite tid med mig
lite tid med mig
Det är allt jag begär,
allt jag kräver,
att du är en liten stund hos mig
Jag ger dig allt jag har,
om du bara ger mig... dig.
200 spänn och ett paket cigaretter
Jag vill spendera allt på dig
men då måste du spendera
lite tid med mig
lite tid med mig
Det är allt jag begär,
allt jag kräver,
att du är en liten stund hos mig
Jag ger dig allt jag har,
om du bara ger mig... dig.
och om du nångång kanske vaknar ur din dvala
Kanske ser på mig
och vet att jag är rätt för dig
vet att jag är bra för dig
och för smart för dig, ooh
Ja, om du nångång vaknar upp och inser ditt fel
så finns jag här, och tragiskt nog så väntar jag på dig.
200 spänn och ett paket cigaretter,
jag delar det med dig
om du bara delar en dag till med mig
Inte så kul skämt längre
allt började bli bra. allt va bra igen. det enda farliga är att på onsdag är det 12 mars. Senast det var den 12 så var det den 12 februari, och då var det en tisdag. Jag gillar inte den 12.
Det känns som om allting gått emot mig på senaste och jag har försökt fundera på vad jag gjort för fel och elakt, dock utan framgång. Jag skall väl inte hävda att jag är en genomgod människa, men jag är väl inte heller den värsta man kan finna. Ja, jag är ju åtminstonde min egen favorit.
Nu var i alla fall allting påväg uppåt och jag kände hur bra allt höll på att bli. Min mens som jag haft i tre veckor sen jag satte in staven har tagit slut, vilket känns underbart och det fina vädret gjorde mig på så snyggt humör. Nu känns det som om jag skulle kunna ha mens resten av mitt liv om allt annat bara kunde bli lite bättre. mens mens. varje dag, varje timme, hela mitt liv tills jag blir 86 och dör. Det hade inte gjort någonting, det hade jag kunnat leva med. Jag hade vant mig, klarat mig. Dessvärre kan jag inte tvinga mig själv att vänja mig vid allt annat hur mycket jag än försöker, och tro mig; jag försöker. Varje dag, varje timma, ja, resten av hela mitt liv skall jag försöka vänja mig. Jag tror inte det går.
Det löser sig brukar Matthias säga. Fan, jag vill sä gärna tro dig.
Anledningen till mitt utbrott är näst intill patetisk. Jag färgade håret idag, och det är fördjävligt. Hemskt, äckligt, avskyvärt. Jag ser ut som en 40 årig tjock hora med lila slingor. (de skulle vara mörkblonda, men VISSA jävla frisörer är ju mer inkompitenta än andra) Men det känns som om INGENTING kan gå rätt, och det känns så jävla orättvist att det är så. det enda posetiva är att mensen är slut, och att det finns ett få antal människor som faktiskt försöker. Förlåt att jag slänger så mycket på er. Jag försöker behärska mig, och det gör jag också, men det är så mycket skit att även fast det bara är en hundradel jag säger till er så är det ändå för mycket. Förlåt. Lämmna mig inte nu, för jag skulle dö utan er.
Ringde Sara och tyckte synd om mig själv. Jag minns knappt vad hon sa, men ibland behöver jag bara höra hennes röst för att bli lugn. men det är hemligt.
Nu ska jag in till stan med Ida och träna.
Det känns som om allting gått emot mig på senaste och jag har försökt fundera på vad jag gjort för fel och elakt, dock utan framgång. Jag skall väl inte hävda att jag är en genomgod människa, men jag är väl inte heller den värsta man kan finna. Ja, jag är ju åtminstonde min egen favorit.
Nu var i alla fall allting påväg uppåt och jag kände hur bra allt höll på att bli. Min mens som jag haft i tre veckor sen jag satte in staven har tagit slut, vilket känns underbart och det fina vädret gjorde mig på så snyggt humör. Nu känns det som om jag skulle kunna ha mens resten av mitt liv om allt annat bara kunde bli lite bättre. mens mens. varje dag, varje timme, hela mitt liv tills jag blir 86 och dör. Det hade inte gjort någonting, det hade jag kunnat leva med. Jag hade vant mig, klarat mig. Dessvärre kan jag inte tvinga mig själv att vänja mig vid allt annat hur mycket jag än försöker, och tro mig; jag försöker. Varje dag, varje timma, ja, resten av hela mitt liv skall jag försöka vänja mig. Jag tror inte det går.
Det löser sig brukar Matthias säga. Fan, jag vill sä gärna tro dig.
Anledningen till mitt utbrott är näst intill patetisk. Jag färgade håret idag, och det är fördjävligt. Hemskt, äckligt, avskyvärt. Jag ser ut som en 40 årig tjock hora med lila slingor. (de skulle vara mörkblonda, men VISSA jävla frisörer är ju mer inkompitenta än andra) Men det känns som om INGENTING kan gå rätt, och det känns så jävla orättvist att det är så. det enda posetiva är att mensen är slut, och att det finns ett få antal människor som faktiskt försöker. Förlåt att jag slänger så mycket på er. Jag försöker behärska mig, och det gör jag också, men det är så mycket skit att även fast det bara är en hundradel jag säger till er så är det ändå för mycket. Förlåt. Lämmna mig inte nu, för jag skulle dö utan er.
Ringde Sara och tyckte synd om mig själv. Jag minns knappt vad hon sa, men ibland behöver jag bara höra hennes röst för att bli lugn. men det är hemligt.
Nu ska jag in till stan med Ida och träna.
Aj-känslan
Jag vet att jag inte borde låta dig få utnyttja mig, men det gör jag ändå. Jag vet inte riktigt varför, eller jo det det jag. Det värsta är att du gör det inte med flit, du försöker inte vara elak och du fattar nog inte vad det är du gör, men det händer ändå, och jag hatar att jag tillåter det.